Skjortklänning mönster McCall’s M4769

Skjortklänningen är ett allsidigt plagg. Fungerar både på jobbet och när du vill vara lite avslappnat fin till vardags.

Jag hade ingen så då sydde jag två. Använde mitt favoritmaterial – klänningar jag fått av min mormor, sydda för länge sedan av tyg från Norrköpings tygfabrik.

En sak jag saknar från den tidens tyger är mönstren som varieras över våden. Se hur den vita randen kan användas för att pynta den svartvita klänningen lite extra. Du får leta mycket även för att hitta nytillverkat tyg som liknar det den svarta klänningen är sydd av. Det är strukturvävt (randigt) samtidigt som det har ett snyggt fall. Jag har utan framgång letat efter tyg som detta att köpa (tar tacksamt emot tips).

Problemet med nytillverkade tyger är att det är så svårt att hitta tyg som sticker ut lite. Om jag ska lägga ned en massa tid för att sy ett plagg, är jag inte ute efter att kopiera det enkla massproducerade jag kan köpa billigt. Men tyvärr massproduceras både kläder och tyger numera.

Den svartvita skjortklänningen är sydd i ett tjockt tyg som saknar fall. Den fick därför bli lite kortare. Hittar du detaljen jag slarvat med? Jag missade tyvärr att matcha den vita randen snyggt över knappslån. Var väl för fokuserad på att få tyget att räcka till.

När jag syr min mormors gamla klänningar brukar jag försöka behålla de fina detaljerna som redan finns. Se bild nedan för de sömmar som redan fanns för att puffa upp ärmen. Perfekt lösning för ett tjockt tyg som detta.

Se här vilket mönster jag använde. Just detta verkar inte längre finnas att köpa. Se om du hittar en modell du gillar här på SewingPatterns.

Här kan du kan läsa lite om textilindustrins historia i Norrköping.  På 1800-talet skedde hälften av Sveriges klädtillverkning här i Norrköping . På 50-talet började konkurrensen från billigare tillverkning utomlands bli för svår. Tygerna jag sydde dessa skjortklänningar av är ett minne av svunna tider då det fanns fler och mindre fabriker. Min mormors svägerska Helga var husmoder på denna fabrik och jag blir nostalgisk när jag ser hur välarbetade klänningar hon sydde. Känner att jag måste försöka ge dessa klänningar ett längre liv. 

Helga, inte jag, sydde sömmarna som puffar upp ärmen.